Stål står i centrum för en kontroversiell uppköpsprocess, men metallen i sig är fortfarande en svår investering.
För många kan stål uppfattas som något trist och tråkigt, men på senare tid har det blivit ett samtalsämne i den amerikanska presidentvalskampanjen. Japanska Nippon Steel har lagt ett bud på anrika U.S. Steel från ”stålstaden” Pittsburgh i Pennsylvania, en av de största symbolerna i den amerikanska industrihistorien. Många stålsätter sig nu för det slutliga beslutet, som sannolikt kommer en bra bit före presidentvalet i november.
Trots att det finns flera goda argument för att en affär skulle kunna stärka bolagets konkurrenskraft gentemot kinesiska producenter som konkurrerar med priset, verkar det finnas en partiöverskridande enighet om att stoppa förvärvet - mycket på grund av påtryckningar från lokala fackföreningar för att bolaget fortsatt ska vara i amerikansk ägo.
Oavsett utgången är stål fortfarande relevant, men det är inte helt okomplicerat för en investerare att tjäna pengar på det av den anledningen.
Det förflutnas storhet
Stål har länge varit ett av våra viktigaste material, bland annat som en nyckelkomponent i byggnader, bilar och i en rad andra produkter. Till exempel krävs 9,5 miljoner ton stål för att bygga Indonesiens kontroversiella nya huvudstad Nusantara, enligt landets egen stålorganisation IISIA.
Metallen är känd för sin styrka, och det är inte utan anledning som både Josef Stalin och Stålmannen kallades för ”Stålmannen”. Popkulturella referenser ger en indikation på stålets centrala position genom åren: i filmklassikern ”Gudfadern 2” från 1974 proklamerar gangstern Hyman Roth att ”Vi är större än U.S. Steel” som det ultimata beviset på framgång. Och när yuppie-eran kulminerade med Gordon Gekko i filmen ”Wall Street” från 1987 var det fiktiva Anacott Steel ett populärt uppköpsobjekt.
U.S. Steel ingick i S&P 500-indexet från 1957 till 2014, men försvann från indexet på grund av minskad relevans och marknadsvärde. Och redan 1991, efter 90 år, mer eller mindre som fast inventarie, knuffades bolaget ut ur Dow Jones index till förmån för Disney. Detta byte var en tydlig symbol för den amerikanska ekonomins övergång från fysisk produktion till information och tjänster. De flesta som följt utvecklingen på börsen under de senaste åren har insett att det är de stora techbolagen som drivit på uppgången.
Paradoxala investeringar
På ytan skulle man kunna tro att utsikterna för stål ser ganska ljusa ut. Under 2021 avsatte till exempel den amerikanska kongressen 1,2 biljoner USD för infrastrukturinvesteringar, vilket innebär att det kommer att krävas avsevärda mängder stål under många år framöver. Även andra västländer har omfattande eftersläpningar när det gäller byggen av vägar, broar och hus. Och precis som andra råvaror har känt av effekterna av det ryska produktionsbortfallet, bör stålpriserna kunna hållas uppe av ett försvagat utbud på marknaden.
I en tid med växande fokus på miljön är det värt att notera att stål är helt återvinningsbart, har lång hållbarhet och kräver relativt låga energimängder för att produceras jämfört med andra material. Dessutom har stålindustrin gjort stora framsteg när det gäller att begränsa miljöförstöringen under de senaste decennierna.
Att investera i stål innebär dock en paradox: trots att det är en viktig industrimetall för stora delar av världen har stålbolagens aktier tenderat att vara mycket volatila över tid - delvis på grund av råvarornas cykliska natur och de höga fasta kostnader som krävs för själva stålproduktionen.
Dominans från Kina
Nordens största stålbolag med stolta traditioner, svenska SSAB, befinner sig i en nedåtgående trend för både aktien och analytikers riktkurs på bolaget, vilket beror mycket på ö verkapacitet och exporten från Kina. Hittills i år är aktien ned 40 procent.
Kina är världens i särklass största tillverkare av råstål. År 2023 producerade landet drygt en miljard ton, enligt World Steel Association, vilket är mer än sju gånger så mycket som Indien på andra plats. De kinesiska företagen China Baowu Group och Ansteel Group är världens största respektive tredje största, med ArcelorMittal på andra plats. Det tidigare nämnda Nippon Steel är nummer fyra. Man får gå ända ner till 16:e plats för att hitta det största amerikanska stålbolaget, Nucor Corporation.
När det gäller U.S. Steel fick aktien ett rejält uppsving i slutet av förra året när det japanska budet blev känt. Sedan dess har aktien fallit med cirka 30 procent i takt med att osäkerheten vuxit kring ett godkännande. Att köp aktier i bolaget just nu är därför högst spekulativt tills läget klarnar.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
