Stora ekonomier har betydande skulder och stora investeringsbehov
Men efterfrågan på statsobligationer minskar bland institutionella investerare och räntan stiger. Det är fler än Elon Musk som höjer varningsflaggorna.
Detta här är ett exempel på klassisk obalans mellan utbud och efterfrågan. Flera länder behöver emittera stora obligationsserier, men köparna är ljumt inställda. Det har fått obligationskurserna att falla och räntorna att stiga. Japan och USA höll nyligen auktioner av 20-åriga statsobligationer som fick ett svalt gensvar. Med tanke på att USA behöver öka sin skuld med tusentals miljarder dollar med sitt nyligen lanserade budgetförslag är stigande räntor det sista landet behöver.
Dollarförsvagning påverkar
Dollarn har i år också försvagats mot stora valutor som euron, brittiska pund, japanska yen och schweizerfranc. När dollarn faller minskar avkastningen för utländska investerare i deras egna valutor. Det har gjort att dessa investerare blivit mer tveksamma till att investera i USA. Det bidrar till att sänka efterfrågan på amerikanska statsobligationer, särskilt långa sådana, och driver därmed upp räntorna.
Räntan på en 10-årig amerikansk statsobligation ligger nu på cirka 4,4 procent, medan den 20-åriga ligger på omkring 4,9 procent. Dessa räntor fluktuerar ofta och är inte markant högre än för ett år sedan. Men sedan mitten av september förra året har båda obligationerna stigit med nästan en procentenhet. Under pandemin som började 2020 kunde amerikanska staten finansiera sin skuld med obligationsräntor under 1 procent.
Stigande skulder och sämre tillit
USA:s statsskuld ligger nu på 36 biljoner dollar, vilket motsvarar cirka 123 procent av BNP. Enligt FiscalData från det amerikanska finansdepartementet var den genomsnittliga låneräntan 3,3 procent under 2024. Kongressens budgetkontor räknar med att räntebetalningarna 2025 kommer uppgå till cirka 952 miljarder dollar och att de kommer att stiga snabbt under de kommande åren. År 2035 väntas de ha fördubblats. Redan i dag är ränteutgifterna den näst största posten i statsfinanserna – större än både sociala och militära utgifter.
Det kan bli dramatiskt när BNP-tillväxten bromsar in och räntorna stiger. Förväntningarna på tillväxten 2025 varierar beroende på vem man frågar, men OECD sänkte nyligen sin prognoser för USA till bara 1,6 procent. För 2024 låg tillväxten på 2,8 procent enligt OECD. Andra bedömare är mer optimistiska.
Verkligheten är dock att Trumpadministrationens svajiga linje kring tullar och andra uttalanden skapar nervositet i ekonomin och försvagar förtroendet för USA. Samtidigt finns en djup oro för landets enorma skuldsättning. Jamie Dimon, vd på JPMorgan Chase, uttalade nyligen i Financial Times att den stigande skuldbördan kan orsaka allvarliga sprickor i obligationsmarknaden. Larry Fink, vd för BlackRock, sade till samma tidning att om ekonomin fortsätter växa runt två procent kommer budgetunderskotten bli ohanterliga. Den 16 maj sänkte Moody’s USA:s kreditbetyg från AAA till AA1.
Skulderna ökar globalt
Det är inte bara i USA som skuldspöket tornar upp sig. I Frankrike – där skulden närmar sig 100 procent av BNP – beräknas de årliga räntekostnaderna uppgå till 62 miljarder euro i år, vilket motsvarar landets samlade utgifter för försvar och utbildning. I Japan har räntan på ny statsskuld stigit från 1 till 3 procent på bara några år. Storbritannien får också rekordhöga räntekostnader i år, när obligationsräntorna stiger, skulden växer och den ekonomiska tillväxten är måttlig.
Vi vet att stora investeringar står på kö, med markant upprustning av försvaret, en åldrande befolkning, infrastruktursatsningar, miljöinvesteringar och den gröna omställningen. En sviktande obligationsmarknad är då ett gift för ekonomin. När många länder dessutom tvingas lägga en allt större andel av inkomsterna på att betala räntor och amorteringar, blir det mindre över till investeringar.
Skulderna växer – och därmed också investerarnas makt. Investerare belönar inte oansvarig finanspolitik, utan kräver istället en riskpremie för att finansiera offentliga utgifter i högt skuldsatta länder. Vi behöver bara gå tre år tillbaka i tiden för att se hur fel det kan gå. Den dåvarande brittiska premiärministern Liz Truss och hennes finansminister Kwasi Kwarteng lanserade ett så kallat minibudget med 45 miljarder pund i ofinansierade skattesänkningar.
Investerarna dumpade omedelbart statsobligationer, räntorna sköt i höjden, pundet föll som en sten och pensionsfonderna var nära ruinens brant. På bara några dagar var den brittiska ekonomin nära kollaps, och centralbanken fick gå in med storskaliga köp av långa statsobligationer för att skapa stabilitet. Budgeten ställdes in och Truss och Kwarteng fick lämna sina poster. Det visar vilken makt obligationsinnehavarna har.
Aktiemarknaden går inte fri
När det är oroligt på obligationsmarknaden kan även aktiemarknaden börja darra. Det brittiska FTSE 250-indexet föll med mer än 6 procent dagarna efter Truss minibudget. Särskilt drabbades banker och fastighetsbolag. Stigande obligationsräntor, som vi nu ser i USA, innebär också en högre diskonteringsränta som används vid värdering av bolag. Det leder till lägre värderingar, där särskilt stora teknikbolag kan drabbas.
Den så kallade "Big Beautiful Bill" i USA arbetar sig nu genom de politiska beslutsorganen. Representanthuset har gett sitt godkännande, medan senaten visar visst motstånd. Trumps mål är att få budgetpaketet antaget senast 4 juli. Budgetförslaget är expansivt, i en tid med låg arbetslöshet. Skulden ökar kraftigt och kostnaden för att låna stiger.
Håll ögonen på obligationsmarknaden. Detta speglar hållbarheten i den ekonomiska politiken. USA är inne på en riskfylld kurs – och bakom kulisserna sitter institutionella investerare på helspänn, och stirrar på oroande grafer på sina skärmar och bedömer konsekvenserna.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
