Allt mer värdeskapande sker utanför börsen, men storhetstiden kan ligga bakom oss
Med dyra aktiemarknader och höga räntor fortsätter debatten om hur den ideala portföljen bör vara konstruerad. Frågar man tio olika experter kan man få tio ganska olika svar. Det är sällan så enkelt som 100 procent globala indexfonder eller en traditionell 60/40-fördelning mellan aktier och räntor, som det brukade vara.
Bland annat förespråkar allt fler så kallade alternativa investeringar, ett något luddigt samlingsbegrepp för det mesta som inte är traditionella börsnoterade aktier eller räntebärande tillgångar. Till exempel fick Oljefonden 2010 ett utökat mandat att även investera i fastigheter, och nuvarande chefen Nicolai Tangen har i flera år velat få möjlighet att även investera i onoterade bolag.
Men vad säger egentligen siffrorna, och åt vilket håll går utvecklingen?
Venture capital och private equity
Den amerikanska storbanken J.P. Morgan släppte i våras rapporten Guide to Alternatives, som beräknade avkastningen för en rad alternativa tillgångsslag under den gångna tioårsperioden 2016-2025.
Där toppar venture capital med 14,9 procent i annualiserad avkastning, tätt följt av den nära släktingen private equity med 14,2 procent.
Som jämförelse gav MSCI världsindex för aktier en avkastning på 12,2 procent, medan en 60/40-portfölj gav 8,1 procent
En modell som därför har ökat i popularitet är 50-30-20, med 50 procent aktier, 30 procent räntor och 20 procent alternativa investeringar.
Ett gyllene decennium
Historisk avkastning är som bekant ingen garanti för framtida avkastning. Det årtionde vi talar om här hade en gynnsam kombination av faktorer som knappast kommer att upprepas i närtid.
Räntorna låg på rekordlåga nivåer, vilket eldade på värderingarna i en rad tillväxtbolag, den typ av unga verksamheter som behöver stora mängder privat riskkapital. Samtidigt har det varit en gyllene tidsålder för tekniksektorn, som har varit överrepresenterad i de aktiva ägarfondernas portföljer.
Det har också varit en period med mycket god likviditet i marknaden, vilket har lett till stora kapitalflöden från institutionella investerare som pensionsfonder och flera family offices.
Det privata tar hem kakan
Samtidigt inleddes en trend som fortfarande pågår. Allt mer av värdeskapandet sker i privata händer.
Det är särskilt viktigt för icke-professionella investerare att ha detta i åtanke när vi under 2026 sannolikt får tre spektakulära börsnoteringar som många vill vara med på: SpaceX, OpenAI och Anthropic. De går inte till börsen i första hand för att dela vinsterna med gemene man, utan för att kapitalisera på en saftig värdering som kan ge stora vinster för de tidiga investerarna.
En mycket stor del av värdeskapandet har redan tagits ut. Visst, dessa kan fortfarande visa sig vara bra investeringar efter att de blivit allmänt tillgängliga, men man bör nog räkna med mer sansade tillväxttakter.
Och inte minst kan det ta tid. Efter den efterlängtade börsnoteringen av Facebook, numera Meta, i maj 2012 föll aktiekursen 50 procent på fyra månader. Det tog totalt 14 månader innan aktien var tillbaka på noteringspriset.
Under perioden 1988-1997 gick bolag som Cisco, Dell och Amazon till börsen sex, fyra respektive tre år efter starten.
Under 2012-2020 tog det först Facebook åtta år från start till börsnotering, medan Uber behövde 10 år och Airbnb 12 år.
Som jämförelse är spridningen större bland årets mest omtalade kandidater. Det har gått hela 24 år sedan SpaceX grundades, 11 år sedan OpenAI startades, men bara fem år sedan Anthropic drog i gång.
Ser man till de stora och breda aktiemarknaderna är trenden däremot tydlig. I USA toppade antalet börsnoterade bolag på 7 000-8 000 i mitten av 1990-talet, medan siffran i dag ligger i intervallet 4 000-4 500.
Det är lätt att glömma när man tittar på de mest kända indexen. S&P 500 kommer trots allt alltid att bestå av 500 bolag.
Riskpremie
Utsikterna fö r venture capital och private equity framöver är visserligen mer dämpade, men det innebär inte att de inte kan vara bra tillskott till en väldiversifierad portfölj.
Investeringsfirman Cambridge Associates bedömer att man över längre perioder på flera decennier bör kunna räkna med 9-12 procents årlig avkastning inom private equity och 8-15 procent inom venture capital. Utfallsrummet är naturligtvis större i det senare, som investerar i tidig fas och där skillnaden mellan de bästa och sämsta förvaltarna kan vara dramatisk.
Som jämförelse uppskattas siffran till 7-9 procent för börsnoterade aktier globalt. Det är logiskt, eftersom man bör kunna förvänta sig en riskpremie för att investera i onoterade aktier med lägre likviditet.
Vissa saknar kanske kryptovalutor på den här listan, en indikation på att tillgångsslaget fortfarande inte riktigt har kommit in i värmen i traditionell finans, även om utvecklingen går i den riktningen. Men det råder ingen tvekan om att bitcoin har krossat alla de nämnda tillgångsslagen, med en årlig avkastning på cirka 70 procent.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
