Sällsynta inflationsskillnader

Inflationen är en av de viktigaste faktorerna i ekonomin, och som investerare måste vi - om inte förstå den - åtminstone förhålla oss till den. Särskilt viktigt är det när vi mäter den reella avkastningen. Inflationen har också stor inverkan på bland annat räntepolitiken och lönesättningen och därmed avkastningen på obligationer, aktiekurser och den ekonomiska aktiviteten.

 

Vid det här laget har vi alla känt av inflationens otrevliga effekter på energipriserna, i mataffären och på senare tid i form av högre räntor på våra lån. Även om elpriserna har normaliserats och priset på många råvaror har sjunkit den senaste tiden, har vi långt ifrån skakat av oss inflationsspöket. Därför har vi troligtvis heller inte sett de sista räntehöjningarna. Finansmarknaderna är följaktligen nervösa. För närvarande faller de amerikanska börserna nästan dagligen. Riksbanken kommer enligt sin prognos höja räntan en gång till i år. Vi hör liknande signaler från FED i USA. Kampen mot inflationen är inte vunnen och de flesta länder ligger långt över den nivå på två procent som många centralbanker strävar efter att komma ner till.

 

Financial Times har tagit fram en intressant parameter, den globala inflationsmätaren. Här har de illustrerat prisutvecklingen för en normal frukost. Från januari 2020 till maj 2022 fördubblades priset på frukost. Allt blev dyrare: kaffe, vete, havre, juice och flingor. I juli i år har priserna sjunkit på några av varorna. Men när frukosten hade blivit 65 procent dyrare än i januari 2020 berodde det främst på att priset på apelsinjuice hade stigit med 200 procent.

 

Tidningens indikator visar en rad andra faktorer, inte minst drivkrafterna bakom inflationen i olika länder. Här kan vi tydligt se hur framför allt utvecklingen av energipriserna driver på inflationen. Dessa ingår fortfarande i konsumentprisindex, vilket är den vanligaste termen för att definiera prisförändringar. Kärninflationen exkluderar energipriser och skatteförändringar.

 

Om vi tittar på globala skillnader i inflation kan vi börja här i Skandinavien. I juli hade Sverige en årlig inflationstakt på 9,3 procent, Norge 5,4 procent och Danmark 3,1 procent. Det är betydande skillnader. Mycket av detta kan förklaras av den svaga växelkursen för kronan i Sverige och Norge, vilket gör importerade varor dyrare. I Danmark är kronkursen knuten till euron och landet importerar inte inflation i samma utsträckning.  Men skillnaderna i vår del av världen bleknar när vi jämför till exempel Pakistan (28,3 procent) med grannlandet Indien (4,8 procent). I Sydamerika är situationen ännu mer uppseendeväckande. Det skuldtyngda Argentina hade vid senaste mätningen en inflationstakt på 115 procent, jämfört med måttliga 4 procent i grannlandet Brasilien. Asiatiska länder som Indonesien, Malaysia, Vietnam, Japan och Filippinerna är i stort sett oberörda av Ukrainakriget och leveransproblemen och ligger inom spannet på 2-4 procents inflation. I Afrika är utvecklingen mycket blandad. Zimbabwe kämpar med en inflation på 229 procent, medan nivån i Marocko är 5,5 procent.

 

Många betydande ekonomier brottas med hög inflation, vilket är oroande. Turkiet har en inflationstakt på 47 procent, till stor del beroende på en missriktad räntepolitik som kraftigt försvagat valutan. På två år har den turkiska liran fallit med 68 procent mot dollarn och 66 procent mot euron. Den egyptiska inflationen ligger runt 35 procent och det egyptiska pundet har tappat ungefär halva sitt värde mot dollarn under samma period.

 

Det finns många faktorer som driver på inflationen, och länderna är olika känsliga när det gäller prisfluktuationer på råvaror, transporter, livsmedel och insatsvaror med mera. Här hemma har vi blivit smärtsamt medvetna om växelkursens inverkan på prisbildningen, och exemplen ovan visar en tydlig koppling mellan växelkurs och inflation. Riksbanken kan troligtvis både stärka kronkursen och dämpa inflationen genom att höja räntan.

 

Det finns inga tecken på ett slut på kriget i Ukraina i närtid och faktorer som driver på inflationen har inte försvunnit, även om inflationstakten har sjunkit i de flesta ekonomier i väst. Det finns dock inga tecken på att räntorna kommer att falla i närtid. I USA ligger bolåneräntan nu över sju procent för första gången på 20 år och även här hemma kommer  bolåneräntorna att stiga om Riksbanken höjer räntan i september. Det kan bli en tuff höst och vinter.

 

Börserna har nu börjat tappa sin motståndskraft och de stora börserna föll rejält förra veckan. Den stora blankaren Michael Burry har spekulerat stort i att de amerikanska börserna kommer att falla framöver. VIX-indexet, även kallat "skräckindexet", stiger igen efter en lugn period. Höstmörkret kan eventuellt komma tidigt på börserna i år.