2023 har inte varit något bra år för börsnoteringar hittills. Efter 2020 och 2021 som var rekordår, med fler än 120 nya företag som började att handlas på Oslobörsen och tillhörande marknadsplatser som Euronext Growth, var det nästan oundvikligt att det skulle komma en nedgång. Den har nu varat i över ett och ett halvt år.
Det kan diskuteras om det är investerarna som har stängt plånboken, eller om det är företagen själva som har haft orealistiska förväntningar efter de höga värderingarna i samband med kapitalanskaffningar under tidigare år. Få entreprenörer vill se sitt ägarskap utspätt eller erkänna att deras livsverk har minskat i värde, och ingen investerare vill betala för mycket. Det gör det svårt att mötas på mitten.
Låg fri float
Som med det mesta på finansmarknaderna är det bra att titta på USA för att få indikationer.
I september förklarade flera personer att marknaden för börsintroduktioner var välmående, tack vare de högprofilerade noteringarna av chipjätten Arm, matleveranstjänsten Instacart och Klaviyo, en
plattform för automatisering av marknadsföring. Det är lätt att förstå, eftersom alla tre såg kursökningar på 25, 43 respektive 32 procent i premiärhandeln.
Några veckor senare är den preliminära slutsatsen mer nedslående: alla har fallit tillbaka betydligt från sina toppar, och det finns få tecken på ihållande optimism kring bolagens
aktier.
En gemensam utmaning pekas ut för de tre noteringarna: alla hade en free float på mindre än 10 procent av aktierna, medan genomsnittet har varit 20 procent för amerikanska noteringar under de senaste fem åren, enligt statistik som sammanställts av professor Jay R. Ritter vid University of Florida. Free float är alltså andelen aktier som är tillgänglig för handel.
Det finns goda argument för att begränsa free float för ett nytt bolag på börsen; bland annat för att förstärka marknadens prismekanismer och uppmuntra investerare att även handla på sekundärmarknaden. Nackdelen är att relativt små handelsvolymer kan räcka för att orsaka extrema kursrörelser - i båda riktningarna.
Som så ofta förr var det de som tidigt tog en position i aktien som kunde sälja med god vinst på den första handelsdagen, medan småsparare kan få vänta länge på att kamma hem en vinst.
Att sälja till sig själv
Många som investerar i bolag i tidiga faser, som inte hann notera sina portföljbolag under den förra högkonjunkturen, har tålmodigt väntat på en ny exitmöjlighet. Det är rimligt att tro att många av dem har starka motiv för att genomföra en framgångsrik notering före nyår för att kunna redovisa vinster.
I Storbritannien har den utmanande marknaden för börsintroduktioner tagit en intressant vändning: vissa private equity-fonder har börjat sälja till sig själva. Det som först kan låta absurt har en rationell förklaring. När marknaden för börsintroduktioner har torkat ut måste private equity-fonderna hitta kreativa sätt att frigöra pengar till otåliga investerare.
I praktiken fungerar det så att en PE-fond som har varit aktiv i många år och är på väg att lägga ned säljer ett portföljbolag till en nyare fond som drivs av samma ägarbolag, som förhoppningsvis kan sälja ut under bättre marknadsförhållanden om några år. Detta är nu det föredragna sättet att avyttra investeringar, enligt en undersökning som Numis genomfört bland 200 ledande branschaktörer.
Kritiker jämför metoden med ett pyramidspel och ifrågasätter om andelsägarna i den första och andra fonden behandlas lika när förvaltaren beräknar värdet av en sådan intern transaktion. Branschen brukar försvara sig med att det är värdefullt för både förvaltaren och portföljbolaget att de aktiva ägarna stannar kvar i övergången från den snabbaste tillväxtfasen till en period med bättre intjäningsförmåga, även om de tidigaste investerarna vill realisera en vinst.
Kan ta ett år
En klar majoritet av de tillfrågade i Numis undersökning tror att IPO-marknaden inte kommer att vara helt igång igen förrän under det fjärde kvartalet nästa år.
Årets första nio månader har varit tuffa för PE-fonderna, som globalt sett har sett den lägsta aktiviteten inom företagsaffärer på ett decennium. Förra årets mest populära alternativ, skuldfinansiering, har blivit betydligt mindre attraktivt på grund av högre räntor och politisk osäkerhet inför de kommande valen i Storbritannien och USA. Samtidigt har lagstiftningen för fusioner mellan konkurrenter blivit strängare.
Det återstår att se hur mycket höstmånaderna kan bidra till att väga upp den totala statistiken för 2023.