Låt oss leka med tanken att vi kunde jämföra det mentala tillståndet hos samma placerare den 31:a december 2018 med 28:e februari 2019 och det ser garanterat helt annorlunda ut. En uppgång på runt 15 % i index har gjort oss positiva igen och den lätta panik som blommade upp under hösten/vintern är som bortblåst. Man läser artiklar om att placerare kommit tillbaka, att det är stora flöden in i fonder och man får även höra att buy and hold är det enda som gäller för att det inte går att tajma börsens svängningar.

Hindsight bias är en av de vanligaste mentala fällorna och den bygger på att det som hänt var uppenbart att det skulle hända när man blickar tillbaka. Jag visste att X skulle ske har man hört ett antal gångar. Agerade jag på det jag ”visste”? Förmodligen inte och det är det som gör det till en mental fälla. Vi tror att vi vetat saker men egentligen är det bara en efterhandskonstruktion för att det med facit i hand är uppenbart hur man skulle agerat. Hur många köpte bankaktier 2009 eller aktier över huvud taget? Hur många sålde extremt hypade IT-bolag med galna värderingar i början av 2000? Där och då var nyckeltal som p/e och p/s överflödigt eftersom det var den ”nya” marknaden. I efterhand pratar alla om att det var bubbelvärderingar.

Buy and hold motiveras ofta med hur illa det går för portföljen om man missar x antal av de bästa dagarna på börsen vilket i och för sig inte går att argumentera emot. Missar du mycket av uppgången i en buy and hold portfölj blir inte avkastningen lika bra. Det resonemanget förenklar dock verkligheten då kraftiga uppgångar ofta kommer efter stora nedgångar, så kallade bear market rallies. Problemet är att många inte klarar av att sitta still och genomlida de riktigt stora nedgångarna på börsen. Förutom att aktiedepåns värde bara blir mindre och mindre så sker dessa ofta i lågkonjunktur vilket förmodligen betyder att du även oroar dig för jobb och ekonomin i sin helhet.

Varför har vi som minst allokering i aktier när den framtida avkastningen historiskt är som bäst och som mest allokering när den framtida avkastningen historiskt är som sämst (se bild nedan)? Känslorna tar över och vi placerar som mest efter stora uppgångar på grund av Fear Of Missing Out. Efter stora nedgångar gör vi tvärt om och börjar istället tvivla på om det här med börsen verkligen är så bra. Jag pratar inte om -10 % utan -30 %, -40 %, - 50 % etc.  Om du då bestämmer dig att sälja för den mentala påverkan är för stor så kommer du definitivt missa en mängd av de bästa dagarna.

AAII tittade på effekten på den långsiktiga avkastningen av att missa de tio bästa, tio sämsta samt tio bästa och sämsta månaderna i S&P500. Intressant är att buy and hold genererade ungefär samma avkastning som att missa de tio bästa och tio sämsta månaderna. Dock till en högre risk. Notera Max drawdown för buy and hold. Kraschen 1929 var inte nådig. 

Källa: AAII

Att missa de bästa perioderna gör inte någon större skada så länge du även tar bort de sämsta perioderna. Vi vet att börsen går upp mer och i längre perioder än vad den går ner. Hur kan då dåliga perioder vara så skadliga för den långsiktiga avkastningen? Det beror på att det krävs mer i positiv avkastning för att ta igen negativ avkastning. Om 10 000 kr går ner 50 % krävs det en uppgång på 100 % för att komma tillbaka till 10 000 kr. I bilden nedan ser du vad det krävs i % (organge stapel) för att ta igen en förslut i % (blå stapel). 

Om portföljen är med på hela nedgången så krävs det alltså att den är fullinvesterad när de bästa perioderna kommer eftersom det krävs så pass mycket mer i positiv avkastning för att hämta igen förlusten. Är du inte med på hela nedgången så ”räcker” det med att fånga en del av uppgången för att nå samma resultat.

För att tydliggöra jämför jag buy and hold med en väldigt enkel trendföljande strategi som bygger på att man är fullinvesterad när börsen handlas över 10 månaders medelvärde och i korta räntor när den handlas under 10 månaders medelvärde. Re-allokering sker vid månadsskifte och indexet som används är Vanguard Global Equity Inv. Har även kikat på andra index på samma sätt och avkastningen mellan marknaderna skiljer såklart men de defensiva egenskaperna hjälper portföljen på ett likvärdigt sätt. Perioden är Jan 1997 – Feb 2019. Intressant att genomsnittsavkastningen är exakt samma men vägen dit ser annorlunda ut (se worst year och max.drawdown).

Källa: portfoliovisualizer.com

Det är värt att poängtera att trendföljande strategier är släpande och långsamma i re-allokeringen vilket gör att de kan underprestera mot index under långa perioder och du kommer aldrig att komma ur på toppen eller in på botten. Ändras tidsperioden till Jan 2009 – Feb 2018 så går trend betydligt mycket sämre och skyddet av att gå ur marknaden blir snarare en börda än en styrka eftersom nedgångarna inte blir tillräckligt ihållande.

Källa: portfoliovisualizer.com

Oavsett buy and hold, trendföljande eller någon annan strategi så är det viktigt att förstå vilken typ av strategi man använder sig av. Det finns ingen strategi som är mentalt smärtfri och som fungerar optimalt i alla marknadsklimat. Om du förstår nedsidan med den strategi du använder dig av så är det lättare att hålla fast vid den. För att du ska få ut potentialen i buy and hold behöver du bemästra det förmodligen svåraste med placeringar, mentala påfrestningar vid kraftiga börsnedgångar. När börsen stiger är vi alla genier och allt känns lätt men som jag skrivit om tidigare kommer inte långsiktig positiv avkastning i en harmonisk linje. Den bästa strategin är den du kan stå fast vid när det blåser så mycket att du måste surra fast dig vid masten för att inte ramla överbord.

Artikeln är skriven av Kristofer Berggren, analytiker på CMC Markets.

Informationen i denna artikel ska endast ses som allmän information och inte handels- eller investeringsrådgivning.